Okategoriserade

Den så kallade comebacken

Det blev ingen comeback där jag rosade marknaden, jag skötte mig inte äns hyfsat tekniskt. Fysiskt så (om jag får citera Elofsson under sitt försök att ta sig tillbaka till världstoppen igen) kändes det som att köra med handbromsen idragen. Tungt gick det fick nästan motorstopp bitvis. Jag hade inte förväntat mig att det skulle kännas lätt, efter ett halvårs break från snabb löpning under så här lång tid. Att tekniken inte hänger med när farten ökar från krypkörning till slirandes fram med handbromsen i var väl kanske inte så konstigt det heller. Inte helt vant.

Men det här var ju idag inte alls viktigt, det var ju hur knät känndes som var viktigt. Det känndes bra, men nu på kvällen under mitt stenhårda arbete som kolbulle-stekare i O-ringen mässan. Så började det stelna till, bli lite ömt, lite smått svullet över slemsäcken också. Inte så farligt, men lite tendenser, på att avgrunden är djup.

Så vad kan jag säga. Jag vet liksom inte.

En reaktion på ”Den så kallade comebacken

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *