Okategoriserade

En dålig ide med ett sämre resultat

Måndag förmiddag är jag på väg till skolan på min cykel, ganska omgående efter avfärd bestämmer sig kedjan för att hoppa.  Den nöjer sig inte med det utan krånglar fast sig på något vänster vilket innebär att trots 5min ihärdigt arbetande och svärande så lyckas jag inte få i den. Slänger en blick på klockan och konstaterar att jag nästan hinner om jag springer fort. Kroppen och framförallt hälen känns överaskande bra med tanke på att jag redan hade sprungit ett pass på morgonen. Klockar in strax under 10min på 2k i snöväder med full vintervardagsmundering, dåliga skor och väska. Hinner nästan i tid, men det skulle visa sig att det inte var värt det. Efter ett pass på gymmet bredvid skolan så valde jag att springa hem igen för att gå är ju bara tråkigt. Ännu ett dåligt beslut skulle det visa sig.

Tilläggas bör att jag kanske förstår att det inte är normalt att välja att kuta allt vad man har för att inte komma sent till föreläsningen. Men är det någonting jag hatar så är det att inte komma i tid. Eller när andra inte kommer i tid för den sakens skull. Respektlöst tycker jag det är, med sin egen tid gör man väl vad man vill. Men när det gäller andras tid så tycker jag att man ska visa respekt i och med att inte låta någon stå och vänta på en. Samma med föreläsningar, blir ju onödigt avbrott om folk ska droppa in lite när de känner för det. Nog om denna lilla parantes och vidare till essensen av det här blogginlägget.

Så tillbaka till varför det var en så dålig ide att ta benen tills skolan. På tisdag morgon så vaknar jag och känner en förbaskad smärta i vänster knä. Hinner tänka att det inte är någon fara innan jag sätter mig på cykeltrainern för ett morgonpass. Får tillslut avbryta för att det fortsatt gör förbaskat ont. Och värre blir det under dagen. Efter 2-dagar med voltaren, självömkan och lätt stretching så börjar det bli bättre i alla fall.

Men fan. Borde kanske fattat vad som väntade när allt gick bra. För jag har ju fortsatt jordens vekaste kropp, men det ska jag försöka ändra på. Målet nu är framförallt att få vara skadefri hela säsongen någonting jag inte lyckats med de två senaste säsongerna. Därefter blir målet att hålla mig skadefri över hela nästa vinter någonting jag försökt med de senaste 6-åren utan att lyckas. Antingen är jag bara dum eller väldigt övertygad om att det kommer gå.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *