En dröm om Polen

Jag har nu varigt skadad i 2 månader, två jobbiga månader där jag har fått kämpa med motivationen. Motivation för att avverka 10 timmar tråkig alternativ träning per vecka är ingenting man hittar i ett flingpaketet direkt. Tro det eller ej, men det finns faktiskt vissa saker som är positivt med att vara skadad. Eller rättare sagt: det finns EN sak som är positivt med att vara skadad. Man får tid på att fundera om det verkligen är det här man vill göra och lägga ner sin tid på (med ”det här” så menar jag min idrottsatsning i form av orientering). Jag har funderat en hel del de sista två månaderna.

Det här är tredje vintern i rad som jag är skadad så jag kan bittert konstatera att min kropp inte skapt för att löpa. Under min skadeperiod har jag också kommit fram till att jag skiter fullständigt i om min kropp är skapt för att löpa eller inte. Det är det här jag tyckerom och brinner för. Jag ska bli ett exempel på vad man kan åstadkomma med en dröm och en hel del vilja. Just det en dröm, det är den tredje saken jag har kommit fram till under den här skadeperioden att jag behöver ett långsiktigt mål, en dröm som kan driva mig framåt genom kämpiga perioder som den här. Drömmen för mig är att ta mig till Polen 2011. För de som inte är inbitna orienterare har jag full förståelse för att det låter konstigt att drömma om Polen, men Junior VM i orientering arrangeras där då. Dit ska jag.

De uppmärksamma har märkt att jag har bytt namn på min blogg efter diverse Göran Persson incidenter så lämpar sig det nya namnet bättre enligt min åsikt. Göran Winblads väg mot Polen. Idén är delvis tagen från triatleten Jojje Karlssons blogg som jag förövrigt varmt rekomenderar. Namnet ändras, men inehållet blir det samma. Jag kommer fortsatt inte bara skriva om träning utan även spekulera kring saker som jag stöter på i mitt liv.