Efter att ha uthärdat 3h på Bollnäs sjukhus åkte jag därifrån lika diagnoslös som jag åkte dit. Röntgenbilderna kunde inte visa någonting, men sjukgymnasten trodde ändå att en benskada av något slag var det troligaste. Därför ville han att jag skulle behandla det hela som en stressfraktur. Vilket innebär att belasta foten så lite som möjligt. Ridå ner.
1 månad kvar till O-ringen och jag hoppar på kryckor. Tid som skulle lagts på att hårdträna i Mohed verkar istället gå till självömkan och att hålla foten inaktiv (om det nu räknas som sysselsättning).
Är det huvudmål nr 2 för den här säsongen som jag ser försvinna framför ögonen på mig? Ja. Eller nej, hoppet är det sista som lämnar än och jag tror såklart att det kommer bli bra inom en snar framtid fortfarande.
Jag har de senaste dagarna läst Haruki Murakamis bok: ”Vad jag pratar om när jag pratar om löpning” och börjat läsa Christopher McDougalls bok: ”Born to Run”. Två grymt intressanta böcker som självklart inte gör det enklare att ”belasta foten så lite som möjligt”. En annan sak som fick benen att rycka och löpsuget att nå sitt klimax var att följa Jerkers världscupsseger på svt-play igår. Imponerande. Sen vad jag tycker om knock-out-sprint som orienteringsgren är en helt annan historia. Ser det snarare som en avart av idrotten i ett desperat försök till publikfrieri. Själva idén med att ta bort så mycket av själva orienteringsmomentet som möjligt för att ”hotta upp” orienteringen kan jag inte köpa. Det finns väl en idrott där man bara springer runt, runt på en tartanbana kanske vore någonting för IOF att testa. Fast självklart med en karta i handen så att de kan lossas läsa på den ibland.
Kanske behövde jag bara någonting att lägga min hälagression på, men jag är faktiskt en av få (?) som tycker att orientering är en idrott som ska utövas i skogen.
2 reaktioner på ”Hälhelvetet och knock-out-sprint”
Det är du och asplövet. Och alla andra orienterare (när de inte springer just sprint…)
Du är inte ensam om att tycka orientering hör hemma i skogen, det är självklart! Långt och rejält ska det vara, ensam mot skogen:) det var ju inte mycket teknik på sprinten igår tyvärr, mest gatlopp.. Men det gör väl inte Jerkers prestation sämre, sjukt imponerand! Och lycka till med rehabliteringen, hoppas du är i slag till o-ringen!