Alla andra orienterare i hela Sverige (inte riktigt alla kanske) befinner sig på vad jag skulle kunna tänka mig är en lerig åker. Oavsett om det är en lerig åker eller inte så är de på Lång-SM i alla fall. Vilket jag inte är. Jag är i min lägenhet i Uppsala. Det finns en sak som jag älskar med den här lägenheten. Att kunna vakna, ta en kopp kaffe, sätta på sig kompressionsstrumporna för att sedan öppna balkongdörren och ge sig rätt ut i härligheten eller skogen som den ibland kallas. That is freedom. För att ni ska fatta vad jag menar med härligheten så kan ni titta på en film från gårdagspasset här nedanför.
