Om roliga saker innan min kropp kapitulerade

Mitt immunförsvar behöver bli bättre har gått och sjukat ner mig igen, den här gången lite mer rejält. Har feber och en hals som gör förbannat ont. Blev dock lite bättre av 14h sömn i natt, blir nog någonting liknande den här natten för nu är det dags att bli vän med kroppen igen. Vill ju träna förbannat hårt nu, men har hela hösten blivit halvdålig hela tiden. Nu får det vara slut med det. Sen att jag har en tenta tills på måndag att plugga till känns sådär lagom kul, men jag har ju i alla fall inte något bättre för mig nu.. Eller jo förresten att blogga om lite roliga saker som hänt innan min kropp kapitulerade.

Åkte som jag skrev tidigare till Bergen i helgen för att träffa Elise. Det var en fin helg där vi bland annat var på födelsedagskalas och sprang en väldigt ”viktig” tävling som jag lyckades vinna. Vi han tillslut med en fjälltur också uppför Lyshornet, som visade sig vara ett riktigt tufft fjäll att besegra. Jag körde backintervaller och Bolleberget ligger faktiskt i lä mot den där backen. Mjölksyra upp till öronen. Efter en härlig helg var det jobbigt att lämna jenten min i Norge, men som tur så är hon här redan om 1-vecka.

På toppen av lyshornet, tyvärr utan utsikt då mörkret hade smugit sig på.

På måndagen så skulle jag vad jag hade tänkt dra igång vinterträningen på allvar och körde ett distanspass på förmiddagen och tänkte att jag skulle köra styrka på gym på kvällen. Min käre bror med god hjälp av den där lilla tävlingsdjävulen som bor i mig lyckades dock få med mig på en beeptest-tävling. När de som arrangerade upplyste om ett vinnarpris på 500kr så ångrade jag förmiddagspasset och Lyshornet. Lyckades i alla fall plåga mig i de där jävla vändningarna (tråkigare konditionstest får man leta efter) tills alla andra hade gett upp. 500kr så enkelt, fan man kanske ska bli pro.

Fast först måste jag bli frisk.

Tills dess så kan jag tentaplugga, sova och titta lite på Kilians Quest för de som har missat de oerhört inspirerande youtube-filmerna om ultralöparen Kilian Jornet så rekommenderar jag varmt er att se dem.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *