Jag springer uppför en backe, jag lämnar havet och vågornas dån bakom mig. Jag springer på en bucklig jordväg. Det regnar tätt, ett regn som kyler ner mig till perfekt arbetstemperatur. Det ihållande regnet skapar små bäckar i fårorna i vägen. På båda sidorna så är det tät djungel, en apa följer mig på sidan, han hoppar mellan träden. Han får det att se lätt ut. Jag försöker få min löpning uppför berget att bli lika lätt och naturlig. Jag letar efter den magiska gränsen precis på tröskeln till mjölksyra. Det är en hårfin gräns att balansera på, men det går bra. Jag känner mig stark när jag springer uppför den långa backen och jag hoppas att den aldrig ska ta slut.
Vi befinner oss i Port St Johns. Vi kom hit igår efter två nätter i storstaden Port Elizabeth. Storstaden gav oss inte alltför mycket mersmak, därför så känns det bra att vi har hamnat mitt ute i djungeln igen. Till skillnad från Port Elizabeth så är stranden inte full av hetsiga folk. Här är stranden tom och vacker.
Imorgon åker vi vidare till Durban, en annan storstad längs kusten. Vi blir dock bara där en natt sen bär det av mot vildmarken igen!
2 reaktioner på ”Port St Johns”
Hej Göran! det ser väldigt fint ut. Hade hunden sin husse med sig också?
Hej Kjell hoppas allt är bra med dig. Nej hunden tilhörde de som drev boendet så vi fick låna den som guide. Tyvärr så var den lite gammal och trött så vi fick vänta en hel del på den, men den hjälpte oss att hitta till vattenfallet iaf.