SM blev inte helt som jag hade hoppats.. Om jag ska börja med det positiva så var det att jag kunde göra ett helt ok lopp tekniskt och att det nästan räckte till A-final (drygt en minut ifrån). Resultatet måste jag efter omständigheterna vara ganska nöjd över med tanke på mina skadeproblem den här säsongen och att jag i princip inte alls har tävlat i år. Det var också helt sjukt kul att få springa i teknisk stockholmsterräng, en eloge till arrangörerna som hade hittat ett väldigt utmanande och roligt område för medeln! Så till det negativa, med tre kontroller kvar hoppade jag utför en liten brant och vipps så fick jag väldigt ont i foten igen. Det kändes som jag efter månader av rehab var tillbaka på noll igen. Nu i efterhand så verkar det som att foten inte är så förstörd som jag först trodde som tur är, men det var inte tal om att försöka springa b-finalen dagen efter i alla fall. Karta och kommentar från kvalet.
På stafetten så var det väldigt kul att se Jesper, Figge, och Jerker ta en 9:e plats efter bra lopp av alla tre! Nästa år hoppas jag kunna vara tillbaka för fullt och konkurrera om en plats i förstalaget.
Igår gjorde jag debut i det mytomspunna motbakkeløpet Stoltzekleiben Opp, ”verdens brattaste løp”. Jag har länge velat springa detta häftiga motbakkeløp. Det har dock ofta krockat med SM så nu när jag hade chansen så var det bara att anmäla sig! Sen jag flyttade hit till Bergen har det blivit en del träningsturer uppför Stoltzen, bättre mental träning än att ta sig upp där så fort man kan är svår att få. För det gör ont, förbannat ont. Bästa tiden jag hade gjort på träning var 10.02 så jag siktade in mig på att bryta 10min barriären och tänkte att med extra tävlingsadrenalin så kanske jag har möjlighet att gå ned mot 9.30. Under själva loppet kändes det som sig bör när man tar över 300-höjdmeter på mindre än 10min; förjävligt.. Kändes som det gick alldeles för sakta, men var väldigt skönt att komma i mål och se att tiden blev 9.32, en tid jag är väldigt nöjd med och som räckte till 27:e plats bland över 3000 startande i herrklassen: resultat.
Om ni inte tror mig att stotzen är bland det jobbigaste man kan göra så har jag bildbevis:
Riktigt skönt att få ett kvitto på att min fysik håller en så pass bra nivå trots en säsong med mycket problem. Framöver så handlar det om att jobba på för att bli kvitt mina skadeproblem för att sedan ta sats mot 2016 som ska bli en mycket bättre säsong för mig!