Knät har haft en positiv utveckling. Det har blivit bättre dag för dag igår kunde jag gå riktigt och idag ska jag testa att småjogga lite. Inte utmana det, bara känna efter lite. Det här med att lära sig av sina erfarenheter är nog inte så dumt. Den här gången ska jag låta slagskadan läka ut på riktigt. Jag vet hur det gick sist. Lång-SM känns helt klart realistiskt.
Väl där kan allt hända. Nu gäller det bara att fixa knät så jag får ställa mig på den där startlinjen.
Det känns som att jag har väntat en evighet på att startpipen ska ljuda. På ritkigt, på en stor tävling alltså. Nu är det förhoppningsvis snart dags igen.