Mars började strålande träningsmässigt med mycket högkvalitativa orienteringspass. Kände att formen verkligen var på väg åt rätt håll. I sådana lägen är det lätt att fortsätta trycka gasen i botten med träningen vilket jag också gjorde.
Andra veckan i mars blev det två stycken hårda sprint-ol pass på hårt underlag. Jag försöker annars hålla mig borta från löpning på hårt underlag dels för att det inte är där jag vill bli bra och dels därför att jag lätt drar på mig skador av den hårda och monotona belastningen. Det är lätt att vara efterklok, men det där andra sprint-ol passet borde jag inte kört. Det hela resulterade i en inflammation i en senskida ut mot en tå på vänsterfoten. Det har tagit tid att läka och är fortfarande långt ifrån helt bra. Cykling har varit i princip det enda som funkat att köra för foten (inte ens vattenlöpning gick att köra). Har ändå tränat på bra med cykling och styrka månaden ut. Har varit en riktig frustrerande att veta att jag var i bra form och sen knappt kunna gå på grund av foten, har dock försökt tänka positivt hela tiden och jobbat för att jag fort ska kunna komma tillbaka när foten blir helt bra.
Total träningsmängd: 40h och 45min
- Orientering: 10h
- Löpning: 3h
- Cykling: 18h
- Styrka: 8h
- Vattenlöpning: 3h
Sjukdagar: 2
April började på ett riktigt bra sätt, igår kunde jag nämligen springa för första gången sen skadan efter att ha tejpat foten ordentligt. Det är fortfarande inte läkt, men det är nu tillräckligt bra för att det i alla fall inte ska förvärras av att springa när foten är bra tejpad. Det kändes dock under gårdagens Natt-OL att det var ett tag sen jag sprang sist, men med några löppass framöver så ska jag nog kunna vara tillbaka på en hyfsad nivå igen snart. Karta
Mycket talar för att det blir tävlingspremiär för mig i helgen med Enenracet om foten fortsätter att utvecklas åt rätt håll. Något jag minst sagt sätt fram emot.