Vänder äntligen hemåt igen

Jag har inte varit i min kära hemstad Bollnäs på över 4-månader. Troligtvis så har det aldrig förut gått så lång tid i mitt liv utan att jag återvänt till min barndoms stad. Jag har sett mycket av världen sedan jag senast var hemma. Jag har sett mycket fint, men för mig så kommer nog INGENTING slå hälsingeskogarna. Bergen lyfter av min skuld för att citera Tomas Andersson Wij, som så pricksäkert har skrivit något som kommer bli Hälsinglands nationalsång när vi väl bryter oss ur Sverige.

Helgen kommer spenderas med karta i hand i de härligaste av skogar. Orienteringen är som jag har varit inne på tidigare ofantligt mycket roligare där än här i Uppsala. Framförallt så finns det en variation som inte går att hitta här. Jag längtar som ni säkert förstår hem. Det enda som  skulle kunna göra resan bättre vore om jag åkte tåg dit. För att åka tåg är ju bland det bästa jag vet. Tyvärr så har mitt älskade SJ inte konkurans kraftiga priser så det fick bli buss. Det får duga.

Ikväll blir det OL i Lunsen, inte helt galet det heller. MEN det är ju inte som i Hälsingland..